När matavfall behandlas biologiskt genom rötning tar man tillvara på både växtnäring och energi. Växtnäringen nyttjas sedan på åkermark, skogsmark eller andra grönytor. Indikatorn visar på effektiviteten i energiutnyttjande och återföring av näringsämnen ur matavfallet.
Avfall Sveriges har satt upp värderingsgränser för hållbarhetsnivån av olika mängder material till återanvändning.
| Rad-id | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|
|
0 |
2014 |
23 |
|
1 |
2015 |
24 |
|
2 |
2016 |
26 |
|
3 |
2017 |
25 |
|
4 |
2018 |
27 |
|
5 |
2019 |
28 |
|
6 |
2020 |
35 |
|
7 |
2021 |
41 |
|
8 |
2022 |
39 |
|
9 |
2023 |
42 |
Genom SÖRAB har Sollentuna en kommungemensam avfallsplan med målet att till år 2032 ska allt insamlat matavfall hanteras så att växtnäring och energi kan tas tillvara. Matavfallet ska vara så rent att biogödseln som generas vid biologisk behandling kan användas på åker- eller skogsmark. I avfallsplanen till 2020 hade SÖRAB ett mål om att 35 procent av matavfallet skulle sorteras till biologisk behandling, ett mål som nåddes i Sollentuna kommun. Sollentuna har även ett bra värde år 2023 enligt Avfall Sveriges värdering.
Ett nationellt etappmål finns om att öka utsorteringen och den biologisk behandlingen av matavfall, där målet är att 75 procent av matavfallet skulle bli en biologisk resurs genom rötning redan 2023. Målet har inte nåtts.
Miljöbarometern