Återvinning av matavfall
När matavfall behandlas biologiskt genom rötning tar man tillvara på både växtnäring och energi. Växtnäringen nyttjas sedan på åkermark, skogsmark eller andra grönytor. Indikatorn visar på effektiviteten i energiutnyttjande och återföring av näringsämnen ur matavfallet.
Avfall Sveriges har satt upp värderingsgränser för hållbarhetsnivån av olika mängder material till återanvändning.
- Diagram
- Tabell
Andel av uppkommet matavfall som rötas där näringsämnen tas tillvara
| Trend: |  Utvecklingen går åt rätt håll sedan 2010 |
| Senaste värdet: | 41 % (2022) |
| Utgångsvärde: | 29 % (2010) |
| Mål till 2020: | 35 % (2020) |
| Mål till 2032: | 100 % (2032) |
Kommentar
Genom SÖRAB har Sollentuna en kommungemensam avfallsplan med målet att till år 2032 ska allt insamlat matavfall hanteras så att växtnäring och energi kan tas tillvara. Matavfallet ska vara så rent att biogödseln som generas vid biologisk behandling kan användas på åker- eller skogsmark. I avfallsplanen till 2020 hade SÖRAB ett mål om att 35 procent av matavfallet skulle sorteras till biologisk behandling, ett mål som nåddes i Sollentuna kommun.
Ett nationellt etappmål finns om att öka utsorteringen och den biologisk behandlingen av matavfall, där målet är att 75 procent av matavfallet skulle bli en biologisk resurs genom rötning redan 2023. Målet ser inte ut att nås i Sverige.
Tillståndsklassning
 Mycket god hållbarhet
|
>75 % |
 God hållbarhet
|
40–75 % |
 Mindre god hållbarhet
|
25–40 % |
 Dålig hållbarhet
|
<25 % |
Relaterade mål
Mängden matavfall i restavfallet har minskat med minst 90 procent från 2021 till 2032 och halverad år 2023.
Senast år 2023 ska minst 75 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara.