Växtplankton i sjöar
Förändringar i vattnets näringsstatus återspeglas snabbt i växtplanktons biomassor och artsammansättning. Växtplankton, i synnerhet cyanobakterier, kan tidiga visa tecken på förändringar i näringsbelastning i vattnen och ger därför en ögonblicksbild av näringsstatusen i vattnen. Däremot är kopplingen mellan andelen cyanobakterier och ökad näringshalt inte lika tydlig i sjöar där minst fem procent av totalbiomassan består av nålflagellaten Gonyostomum semen (gubbslem), vilka ofta finns i humösa sjöar.
Växtplankton i sjöar klassificerades tidigare genom sammanvägning av parametrarna totalbiomassa, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex (TPI) vilka visar på näringsförhållanden. Efter år 2018 baseras sammanvägningen på parametrarna totalbiomassa, klorofyll a och trofiskt planktonindex (TPI), som även de visar på näringsförhållanden. Sammanvägningen visas oavsett som ett sammanvägt EK-värde för samtliga ingående parametrar.
Växtplankton EK-värde beräknat enligt HVMFS 2018:17 för åren 2016-2018 och HVMFS 2019:25 för år efter 2018. Data tidigare än 2016 är omvandlat från Nklass, i skala 0-5, till EK-värde, skala 0-1, genom multiplikation med faktorn 0,2. Data tidigare än 2016 är därmed inte omräknade enligt nya bedömningsgrunder i HVMFS 2018:17 eller HVMFS 2019:25.
Sammanvägning av totalbiomassa, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex (TPI) som numemrisk klassning.
Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (sammanvägt EK-värde) |
---|---|---|---|
0 |
2010 |
0,35 |
|
1 |
2011 |
0,41 |
|
2 |
2012 |
0,29 |
|
3 |
2016 |
0,48 |
|
4 |
2017 |
0,28 |
|
5 |
2018 |
0,20 |
|
6 |
2019 |
0,25 |
|
7 |
2022 |
0,11 |