Växthusgasutsläpp per invånare

Indikator SE. 1.4. 9

Den nationella emissionsdatabasen redovisas på SMHIs luftwebb. Statistiken i databasen finns tillgänglig på läns- och kommunnivå. Sollentunas uppgifter är hämtade därifrån och kompletterad med befolkningsstatistik från SCB. Ett delmål till 2030 i den regionala utvecklingsplanen för Stockholm (RUFS) är att de årliga direkta utsläppen av växthusgaser ska vara mindre än 1,5 ton per invånare.

Diagram
Tabell
Jämför

Utsläpp av växthusgaser i Sollentuna per invånare

Välj växthusgasutsläpp per sektor
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (ton/person)
0	Totalt	1990	3,84
1	Totalt	2000	3,24
2	Totalt	2005	3,11
3	Totalt	2010	3,04
4	Totalt	2011	3,02
5	Totalt	2012	2,85
6	Totalt	2013	2,74
7	Totalt	2014	2,63
8	Totalt	2015	2,55
9	Totalt	2016	2,41
10	Totalt	2017	2,15
11	Totalt	2018	1,86
12	Totalt	2019	1,79
13	Totalt	2020	1,65
14	Totalt	2021	1,62
15	Totalt	2022	1,44
16	El och fjärrvärme	1990	0,14
17	El och fjärrvärme	2000	0,00
18	El och fjärrvärme	2005	0,00
19	El och fjärrvärme	2010	0,00
20	El och fjärrvärme	2011	0,00
21	El och fjärrvärme	2012	0,00
22	El och fjärrvärme	2013	0,00
23	El och fjärrvärme	2014	0,00
24	El och fjärrvärme	2015	0,00
25	El och fjärrvärme	2016	0,00
26	El och fjärrvärme	2017	0,00
27	El och fjärrvärme	2018	0,00
28	El och fjärrvärme	2019	0,00
29	El och fjärrvärme	2020	0,00
30	El och fjärrvärme	2021	0,00
31	El och fjärrvärme	2022	0,00
32	Egen uppvärmning av bostäder och lokaler	1990	0,73
33	Egen uppvärmning av bostäder och lokaler	2000	0,43
34	Egen uppvärmning av bostäder och lokaler	2005	0,21
35	Egen uppvärmning av bostäder och lokaler	2010	0,08
36	Egen uppvärmning av bostäder och lokaler	2011	0,06
37	Egen uppvärmning av bostäder och lokaler	2012	0,06
38	Egen uppvärmning av bostäder och lokaler	2013	0,05
39	Egen uppvärmning av bostäder och lokaler	2014	0,04
40	Egen uppvärmning av bostäder och lokaler	2015	0,04
41	Egen uppvärmning av bostäder och lokaler	2016	0,04
42	Egen uppvärmning av bostäder och lokaler	2017	0,04
43	Egen uppvärmning av bostäder och lokaler	2018	0,03
44	Egen uppvärmning av bostäder och lokaler	2019	0,03
45	Egen uppvärmning av bostäder och lokaler	2020	0,03
46	Egen uppvärmning av bostäder och lokaler	2021	0,03
47	Egen uppvärmning av bostäder och lokaler	2022	0,03
48	Industri	1990	0,14
49	Industri	2000	0,15
50	Industri	2005	0,12
51	Industri	2010	0,08
52	Industri	2011	0,10
53	Industri	2012	0,10
54	Industri	2013	0,10
55	Industri	2014	0,10
56	Industri	2015	0,07
57	Industri	2016	0,04
58	Industri	2017	0,00
59	Industri	2018	0,02
60	Industri	2019	0,02
61	Industri	2020	0,02
62	Industri	2021	0,02
63	Industri	2022	0,01
64	Transporter	1990	2,57
65	Transporter	2000	2,36
66	Transporter	2005	2,45
67	Transporter	2010	2,57
68	Transporter	2011	2,53
69	Transporter	2012	2,35
70	Transporter	2013	2,24
71	Transporter	2014	2,15
72	Transporter	2015	2,13
73	Transporter	2016	2,03
74	Transporter	2017	1,81
75	Transporter	2018	1,53
76	Transporter	2019	1,48
77	Transporter	2020	1,36
78	Transporter	2021	1,34
79	Transporter	2022	1,18
80	Arbetsmaskiner	1990	0,19
81	Arbetsmaskiner	2000	0,16
82	Arbetsmaskiner	2005	0,16
83	Arbetsmaskiner	2010	0,15
84	Arbetsmaskiner	2011	0,16
85	Arbetsmaskiner	2012	0,16
86	Arbetsmaskiner	2013	0,16
87	Arbetsmaskiner	2014	0,15
88	Arbetsmaskiner	2015	0,14
89	Arbetsmaskiner	2016	0,12
90	Arbetsmaskiner	2017	0,12
91	Arbetsmaskiner	2018	0,12
92	Arbetsmaskiner	2019	0,12
93	Arbetsmaskiner	2020	0,12
94	Arbetsmaskiner	2021	0,12
95	Arbetsmaskiner	2022	0,10
96	Produktanvändning	1990	0,05
97	Produktanvändning	2000	0,12
98	Produktanvändning	2005	0,16
99	Produktanvändning	2010	0,15
100	Produktanvändning	2011	0,15
101	Produktanvändning	2012	0,18
102	Produktanvändning	2013	0,18
103	Produktanvändning	2014	0,18
104	Produktanvändning	2015	0,17
105	Produktanvändning	2016	0,16
106	Produktanvändning	2017	0,16
107	Produktanvändning	2018	0,15
108	Produktanvändning	2019	0,14
109	Produktanvändning	2020	0,11
110	Produktanvändning	2021	0,11
111	Produktanvändning	2022	0,11
112	Jordbruk	1990	0,01
113	Jordbruk	2000	0,01
114	Jordbruk	2005	0,01
115	Jordbruk	2010	0,01
116	Jordbruk	2011	0,01
117	Jordbruk	2012	0,01
118	Jordbruk	2013	0,01
119	Jordbruk	2014	0,01
120	Jordbruk	2015	0,01
121	Jordbruk	2016	0,01
122	Jordbruk	2017	0,01
123	Jordbruk	2018	0,01
124	Jordbruk	2019	0,01
125	Jordbruk	2020	0,01
126	Jordbruk	2021	0,01
127	Jordbruk	2022	0,01
128	Avfall och avlopp	1990	0,00
129	Avfall och avlopp	2000	0,00
130	Avfall och avlopp	2005	0,00
131	Avfall och avlopp	2010	0,00
132	Avfall och avlopp	2011	0,00
133	Avfall och avlopp	2012	0,00
134	Avfall och avlopp	2013	0,00
135	Avfall och avlopp	2014	0,00
136	Avfall och avlopp	2015	0,00
137	Avfall och avlopp	2016	0,00
138	Avfall och avlopp	2017	0,00
139	Avfall och avlopp	2018	0,00
140	Avfall och avlopp	2019	0,00
141	Avfall och avlopp	2020	0,00
142	Avfall och avlopp	2021	0,00
143	Avfall och avlopp	2022	0,00

Exportera data till Excel

Kommentar

Sollentunas utsläpp av växthusgaser har minskat med från 3,84 ton västhusgaser per invånare till 1,44 ton mellan åren 1990-2022. Det är en minskning med över 50 %. Utsläppen kommer främst från transportsektorn. Även de totala utsläppen, ej räknat per invånare, har minskat. Då Sollentunas befolkning ökat från 51 377 invånare år 1990, till 76 237 år 2022, är det glädjande att även de totala utsläppen minskat.

Indikatorn redovisar endast växthusgasutsläpp som uppkommit inom Sollentunas kommungränser. Oftast produceras det vi konsumerar (bilar, prylar, mat etcetera) i andra delar av Sverige eller utomlands. Så även om vi konsumerar i Sollentuna, så ingår inte alla utsläpp från det här. Även el och fjärrvärme produceras främst utanför kommunen, och utsläppen för konsumtionen av el och fjärrvärme i Sollentuna hamnar på kommunen där den produceras.

Andelen växthusgasutläpp från vår konsumtion är betydande, i Sverige ca 9 ton CO2e per person och år, och för att klara 1,5 graders- målet i Parisavtalet bör de globala utsläppen vara i genomsnitt högst 1 ton CO2e per person och år. Och för att klara Sollentunas klimatmål om nettonollutsläpp till år 2040 måste utsläppen minska till nästan 0.