Nedskräpning
Här hittar du fakta om nedskräpning i offentlig miljö. Du kan även se hur det har utvecklat sig över tid och läsa vår bedömning av området.
Om offentliga miljöer, inklusive vatten, är rena, vilket bidrar till minimering av negativ miljöpåverkan och en ökad trygghetskänsla för allmänheten. Nedskräpningen ska minska, och kommunen ska inte uppfattas som nedskräpad. Dessutom ska avfall från offentliga miljöer sorteras i så stor utsträckning som möjligt.
- Indikatorer
- Bedömning
Trender inom nedskräpning
Skräpmätningarna i Sollentuna har inte pågått i många år, och det är svårt att säga ifall nedskräpningen ökar eller minskar. Andelen som ansåg att nedskräpning var ett problem i boendemiljön och den offentliga miljön har minskat 2023, samtidigt som antalet uppmätta skräpföremål ökade både i hela centrum och i Malmparken jämfört med 2022. En undersökning som avfallsbolaget SÖRAB gjort visar också att endast hälften av sollentunaborna är nöjda med tömningen av papperskorgar i kommunen.
Det är numera olagligt att skräpa ner i Sverige. Den som skräpar ner kan få böter eller fängelse om nedskräpningen är mer omfattande. Mindre nedskräpning, som t.ex. om man kastar ett enstaka skräp på gatan, kan leda till en skräpbot på 800 kr. Under 2022 delades 289 böter ut i hela Sverige, 61 av dem i Polisregion Stockholm. Lagen mot nedskräpning har funnits länge, men 2022 började den gälla för fimpar, snus, tuggummi och annat småskräp. Kanske fick den nya lagen år 2022 nedskräpningen att minska men effekten var inte lika stark efterföljande år.
Kommunens avfallsbolag SÖRAB har pratat med cirka 200 skolbarn i samtliga nio kommuner kommuner som ingår i avfallsbolaget för att se vilka lösningar barn och unga vill se inom bland annat nedskräpning. Sammanfattningsvis vill barnen och ungdomarna vara delaktiga i att minska nedskräpning och avfallets negativa miljö- och klimatpåverkan i vår värld. Därför vill de se ett ökat konsekvenstänk genom lagstiftning som ger påföljder vid nedskräpning. Deltagandet i skräpplockardagarna, kampanjen där förskolor, skolor och barn- och ungdomsföreningar plockar skräp och lär sig om hur nedskräpningen påverkar djuren, naturen och samhället, har troligtvis bidragit till barnens inställning.